inte bara "Art Photo"

Min mor "en dalkulla"...

Min kära mor dog 1992

En liten pittoresk by i dalarna!

Min mor är född och uppväxt i Västerbyn, (kanten av Dalarna) den som ligger strax utanför Hedemora. Det är samma väg som går från Hedemora till Stjärnsund.

Från Västerbyn på åsens höjd, kan man ana Långshyttan, på andra sidan av sjön Lången, på bortersta högra hörnet... Så jag är väl ”kvartsmas” då...

OBS! Det finns även en Västerby nordväst om Hedemora, men det är inte den Västerbyn jag skriver om här...

Den här låten "Violer till mor" som jag har på s k "Stenkaka", hänger på väggen... och varje gång jag ser den tänker jag på mor... Hon älskade violer, samt var t o m och gjorde en film i samma titel! Det var nära vänner som gjorde 16 m m dokumentärfilmer m m, och kom på att fråga mor våran om hon och lillsyrran ville vara med på den filmen, och så blev det... HÖR SKIVAN HÄR! Med Bertil Boo, 1946... året jag föddes...

OBS!

Det som handlade mer om mig, är nu flyttad 090119 till Nostalgi sidan, "Dalom"!

Mormor Fanny, morfar Oskar och första barnet Gunhild...

Vår morfar var en stark ståtlig karl, som jobbade i järnverket "Bruket" i Långshyttan! Min riktiga mormor (Fanny ovan) fick jag tyvärr aldrig träffa, eftersom hon redan dog då min mor var nio år.

Min mor (Inga) hade två äldre systrar (Rut & Gunhild) och en bror (Henry), och den äldste och starkaste systern Gunhild tog hand om de mindre. Det var tuffa tider, och eftersom morfar måste jobba på verket i Långshyttan, så anställde morfar en hushållerska, som senare blev hans hustru, och som hette Nea, men även hon är nu tyvärr död ...

I och med att Nea kom in i familjen, blev det även en halvsyster som hette Gunilla, och som även hon fick en för tidig död...

Bilden tog jag genom min folkabuss framruta kanske 1976-7? Min mor längst höger, samt äldste systern i mitten… och de är på väg från mormorhuset till stugan ovan, den långa knaggliga backen till höger…

Här kliar mor husgrisen! Morfar vaktar med käppen…Det var väldigt vanligt på den tiden att man hade en gris till alla matrester m m, och mor min berättade att till julen var det väldigt tråkigt att mista sin kompis!

Bilden kan vara från 1943-44?

090428 Kolla vad någon sjuk typ fantiserat om denna bild ovan! Personen borde anmälas!!!

Flickorna de tre, flyttad så småningom från byn när de sökte spänning och äventyr i storstan, Stockholm. Men den äldste hittade sin man i Dalarna, och stadgade sig i Fagersta och fick två barn. Brodern bosatte sig i Långshyttan och bildade familj.

Min mor (Inga) och hennes syster Rut blev kvar i Stockholm! Rut träffade en man som hette Ragnar, och bosatte sig i Stureby. Min mor och far träffades förstås också i Stockholm, och senare gift de sig (24 april 1943), sen kom min bror till världen, senare efter ca tre år kom jag!

När vi var småglin, bodde vi där hela somrarna, och sen när vi även börjat skolan, bodde vi där hela sommarloven i Västerby! Ibland hos mormor, men oftast hos vår kära moster Gunhild och Ragnar, med barnen Göran och Margareta... Detta var deras sommarhus, men de bodde annars i Fagersta. Man kan säga att det blev vårt andra hem!

Vi var då sex kusiner i byn på somrarna, men blev senare nio kusiner ca 8-9år senare, efter jag fick två småsyrror (Bitte & Anneli), samt min kusin Jim i Stureby fick en lillsyrra Ewa!

Men de fick aldrig vara med oss, eftersom de var alldeles för små… å de äldre (Margareta & Ewa) ville inte vara med oss heller, så vi var stadigt fyra killar med knappt tre års skillnad mellan äldsta och den yngsta som var jag...

(Ibland var yngsta tjejkusin (Gun) med oss, men mest när vi var och badade. Hon bor nu i USA)

Byvägen genom bondgårdarna, mot Österby, där festlokalen fanns och där det firades midsommarafton förr i världen när vi var små till vuxen ålder… på de sista åren blev det av någon anledning i Västerby, här ovan på bilden strax innan, trekanten i ett tre vägs skäl...

Se och lyssna lite dalsk fioliolej, från Långshyttan då det var Kungl Dagregementets 350-årsjubileum 1975! Skriv bara in Långshyttan eller 15984 på sök... klicka på filmremsan...

Läs mer om Västerby på min Nostalgisida, "Dalom"!

Som man kan se gick den lilla järnvägen en nästan rät linje från Byvalla till slutet av Lången, där den svängde vänster in i Långshyttan... (Klicka gärna på kartan)

Många fantastiska minnen har jag från byn, men en av de starkaste är den lilla smalspåriga järnvägen (891 mm) som ringlar genom Västerby till Långshyttans järnverk. Den kommer från Byvalla…

120710 Detta om den vackra järnvässträckan mellan Stjärnsund och Långshyttan fann jag i dags datum...

120202 fann jag detta utdrag från boken "När ångloken rullade och skenorna sjöng" (Köp boken t ex HÄR!)

Den boken handlar just om järnvägssträckan mellan Byvalla och Långshyttan...

(Glöm inte klicka på den blå texten för bilder m m)

Varje år var det en fantastisk upplevelse att åka från Stockholm, sen byta i Krylbo, och sen vidare till Byvalla! Sen bytte vi igen till lilleputt tåget, till den smalspåriga korta vägen (21km) som var kvar, och det ångande och frustande lilla lokomotivet tog oss snällt till vår lilla by, Västerby, "Västerby station"… där alltid morfar mötte oss med en låg enhjulig träkärra för våra väskor…