Mina fina hönor & tuppar...
Denna sida är uppbyggd från 090616 –
"Tupp eller höna"!?
Dessa sötnosar var jag tillslut tvungen att göra mig av med... p g a en oförstående granne!
(* se längre ner)
Dels är det förbjudet att ha tuppar i tätbebyggt område, (Närlunda, Ekerö) och jag hade fyra! Jag köpte fyra kycklingar i den tro att någon kunde vara tupp, i värsta fall! Det blev som synes fyra vackra tuppar!
Tidigare har jag haft höns, och de fick eller köpte vi som vuxna värphönor! Jag hade alla i fyra olika sorter, därav en superfin höna ”skägghöna”! Sen en brunröd, vit och en blandfärgad höna!
Man får faktiskt ha höns i tätbebyggt område, om de inte är fler än sex - åtta hönor, om jag inte minns fel!? Kollar upp det senare… Då kan man kalla hönsen för ”sällskapsdjur” !
Det var här vi stallade in våra första nya hönor, (1994 06 12) i ett stall, där min sambos häst brukar stå om den inte är på grönbete, som den nu var… och det var bara något dygn för att jag skulle hinna fixa ett av våra förråd till hönshus... (Vänster hönan Agda och Clara kluck”)
Jag köpte foder från Lantmännen vid Värtan, typ snäckskal och näringsrikt foder i stora tunga säckar, samt gav dem våra matrester som var väldigt omtyckt av dem! Men det som de älskade mest, var när jag kom med min bredtandade grepe (gaffel) och tog ett tag i jorden där de var, och jag hann knappt ta ett gräv så jorden kom upp med maskar förens de satt och trängdes på min grepe! Det blev som tokiga när de fick mask! Men även köttben sprang de maratonlopp med, så de andra hönorna inte skulle få grepp om köttbenet!
Ibland släppte jag ut dem på tomten, och höll koll på dem så de ständigt var nära dörren till buren... och det mysigaste de visste var att rugga sig i sanden, jorden under häcken till grannen!
Det hände vid ett tillfälle att grannen kom skrikande att mina höns förstör deras buskar!??? (Det var inte deras buskar)
De tuggade ju inte på buskarna, utan de låg bara och myste och njöt av friheten, naturen med grönt, flugor och ogräs som de snappade åt sig liggande i solens varma sand... och man såg verkligen hur de njöt...
Jag byggde sen när jag såg dem i sanden hur de gillade det, en stor låda på ca 3dm höga ben, och ca 1 x 0,7 x 1m högt rum, med en hög kant runt om, som jag sen fyllde med blandad sand, så de hade något torrt att krafsa i, och burra sig i m m. Jag byggde även två vindtäta sidor och ett regntätt tak över så de kunde ligga där och mysa även om det var vinter, kallt eller regn...
Förutom buren, lådan, så hade jag även inrett en av mina källarförråd till hönshus, skiljda reden, sittpinnar i olika höjder, samt jag byggde tre genomskinliga automater för snäckskal, samt två olika näringsrika hönsfoder, så vi kunde i princip vara borta i en vecka utan tillsyn, eftersom jag även byggde en vattenautomat... samt stängd dörr så inte räven kommer in! Eller andra äggtjuvar!? (Skämt) Grannarna fick ta om de ville...
De fick även belysning på timer och ljusavkänningsautomatik, samt en radio med musik, som gick på andra tider... och värmeelement när det blev kallt... Som tack fick jag minst 3-4 ägg/dag när de var i sina bästa år...
Jag säger bara pannkakor!!! (Eller skall jag säga omelett!?)
De som har eller har haft höns vet vad jag pratar om! Jag brukade ha ca fem ägg i smeten, och det var förstås från våra hönors supergoda ägg, med en rödare äggula, så pannkakorna såg ut som saffranskräpp, eller omelett! Jag blandade även i havregryn, kornflakes eller annat gott jag hittade i skafferiet! Mina barn älskade mina pannkakor, och eftersom jag ofta fick laga mat till dem blev det pannkakor minst en gång i veckan, höst, vår eller vintertid…
Men tyvärr tog även den trevliga tillvaron slut, p g a en hungrig räv som antagligen hade små rävungar i sitt gryt!? Mina barn grät, och jag var ut och jagade räv, men tur för den att jag inte fann den! Men det kan ju också vart en iller, eftersom jag hittade en höna på gräsmattan hos grannen!? Eller tappade den hönan, eller blev skrämd av något!?
Mina barns mor hade tyvärr glömt stänga dörren till hönsen på natten som hon lovade mig, eftersom jag var bortrest den kvällen! Hmm…
* Min granne (bara en av fyra), tyckte att tupparna väsnades, samt att det var förbjudet att ha tuppar på tätbebyggd ort, men eftersom jag aldrig öppnade dörren förens senare, så de inte kunde väcka folk/grannar på helgerna, så var det ju inga problem tyckte jag! Men vår granne tyckte annat, så de skickade hälsovårdsnämnden på oss! Hmm...
Men jag skulle vilja säga, att mina tillåtna hönor jag hade innan tupparna, väsnades mycket mera än tupparna! Å allra helst när de skulle värpa ägg eller gjort det!!! Hmm, världen är bra konstig och orättvis ibland...
Text och fler bilder kommer när jag hittar dem...
Annat angående hönor och tuppar...
Många tror att tuppar är läskiga, men så är de inte! De är faktisk mer tillgivna än våra höns var, även om de nu var supergulliga och tama, och även de tillgivna!
Men man skall förstås inte gå in i en främmande bur hos bonden, med massor av höns, och några tuppar, även om jag nu skulle göra det… men det är ju för att jag vet hur de fungerar…
Jag minns första gången jag lyfte ur en höna från en låda, som min dåvarande sambo överraskade mig med! Jag minns hur förvånad jag blev när jag greppade om hönas ben, de var varma!???
Jag hade alltid trott att hönornas ben var iskalla, eftersom jag alltid var med som liten parvel då min mamma gjorde i ordnig en höna för ugnen, och hu så kalla de var tyckte jag… och den känslan satt ju kvar i mig… hmm…
Hur som, varje påsk hade vi den tamaste hönan (Agda) med till bords, (hoppas jag hittar en bild) och den gillade att sitta med i knäet och småprata med oss när vi tuggade i oss hennes och kompisarnas goda färgglada påskägg, sillen, Janssons m m...
Tupparna var aldrig dumma mot varandra, och det kan ju bero på flera saker... Dels var de uppfödda med varandra sen små duniga kycklingar, samt jag tro att så länge det inte finns hönor att slåss om, så är det lugnt... eller så blev de bara så hiskligt tama eftersom jag ofta var inne hos dem, eller hönorna och pratade med dem eller gav dem mat!
Men de var faktiskt lika vänliga och goa mot mina små barn, så vad vet jag...? De blir väl tamare än bondens höns som bara blir fodrade med mat, och ingen som kelar eller gullar med dem...
Tupparna bröstade visserligen upp sig när jag kom in i buren, och de trängde sig fram och bröstade upp sig för mig, och mot de andra tuppbröderna för att få den först få kontakten med mig! Samt eventuellt se om jag hade något gott med mig... jag kunde t o m ta upp dem i min famn, liksom med hönorna och klia dem runt halsen så ögonlocken slog igen...
Man brukar säga att husdjursägare är jobbiga och tjatiga om sina katter, hundar, marsvin m m, men det var nog inget mot vad jag var, angående mina hönor eller tuppar... fan vad jag saknar mina hönor och tuppar...
Lite fakta ang höns och tuppar...
Svenska Lanthönsklubben
Värphönsfoder m m (Överkurs, klicka här också!)
Huddinge kommun...
Egna godare ägg till morgonfrukosten, med gulröd äggula...
"Största ägget i världen" (Film)
Mer i ämnet höna m m...
Säkrast att kolla med dessa också, så blir du riktigt säker...
Att ha höns...
Låt det inte gå så här långt! Läs denna pdf(OBS! inte mitt)
OBS! Det räcker med att en granne klagar, så är det kört... så det är bättre att göra som jag, gå runt och fråga först!
Men i mitt fall flyttade dessa grannar in efteråt, då jag redan hade mina hönor och senare mina tuppar...
Ge mig gärna en synpunkt i ämnet... Klicka här!
Apropå hönor i stallet! Se/läs, då jag red hästdressyr, i Sveriges första "gubbgrupp"!
Åter "Nostalgisidorna"!?